Ms. Hellström

Nu sitter jag hemma och läser den sista boken ur twilight-serien, Breaking dawn. Tycker det är så lustigt när man kommer in i en bok sådär, eller ännu värre, i en bok serie. Tillslut känns det som du lever genom deras liv, sort of. Det är synd att det är så få ungdommar i dagens samhälle som läser. Jag förstår inte varför? Det är så kul att läsa, det är ju som att se en film, fanns du får bestämma hur allt och alla ser ut helt själv med lite fantasi.
Känner personen sombara har läst en bok i hela sitt liv! Jag måste ha läst en bra bit över hundra! Kan det kanske bero på att jag är barnbarn till en bokhandlerska? Plus att min egen mamma hade en bokhandel tillbaka i tiden, Hellströms bokhandel om jag får säga det själv. Den låg i blackeberg, you know, Låt den rätte komma in-orten.

Men tillbaka till saken, är det bara för att jag alltid varit omgiven av böcker som jag hittat intresset för att läsa? För då borde alla föräldrar omge sina barn med böcker, livet blir så mycket roligare då.
Kommer jag in i bra bok måste jag nästan sitta hemma ensam när jag läser, kom på mig själv när jag satt på tåget, själv, och skrattade åt något roligt jag läst i boken. Och det värsta är, att ibland när dom besrkiver miner eller uttryck, kan jag sitta för mig själv och göra samma uttryck! Inte så snyggt när man sitter bland människor direkt.


Ne nu ska jag göra mig iordning och lägga mig och fortsätta läsa, boken är så bra att jag måste få reda på hur den slutar. Nästa bok blir nog en av Katarina von Bredow, älskar hennes böcker!